Gustavsberg mönster
Den keramiska produktionen i Gustavsberg Text: Karin Linder, Keramiskt centrum, Den keramiska produktionen i Gustavsberg startade ca genom ett behov av byggmaterial. Gustaf Gabrielsson Oxenstierna och hans hustru Maria de la Gardie hade för avsikt att bygga en herrgård på sina ägor Farsta. För att kunna bygga herrgården startades ett tegelbruk.
När sätesgården väl var byggd fortsatte tegelproduktionen och flera av Stockholms byggnader restes med tegel från Oxenstiernas tegelbruk. Gustaf Gabrielsson Oxenstierna hann inte uppleva sin nya sätesgård utan dog endast 33 år gammal år För att hedra sina döda make uppkallade Maria de la Gardie området för Gustafsberg.
Gustavsbergs vägghängda toalettsitsar
Namnet Farsta levde ändå kvar och i början av talet delades egendomen i två fastigheter — Gustafsbergs säteri och Farsta säteri. Under talet gick det upp- och ned för tegeltillverkningen och grunden till industriorten Gustavsberg lades först när grosshandlare Herman Öhman tog över egendomen i januari Porslin var en dyrbar produkt i Europa under talet. Kina hade då haft en produktiv porslinsindustri sedan talet.
Konsten att framställa porslin behärskade kineserna redan under talet. Först lyckades den tyske alkemisten Johann Friedrich Böttger för första gången framställa porslin i Europa. När porslinstillverkningen startade i Gustavsberg under talet var man därför tvungen att vända sig till Tyskland för att importera kunnande och arbetskraft. Man anställde verkmästaren Johan Rohde och köpte tyska leror.
Rohde och hans arbetslag brände enligt traditionen de första Gustavsbergspjäserna nyårsnatten Tre år senare var en ordentlig produktion igång.
Den keramiska produktionen i Gustavsberg
Man hade lärt sig behärska dekorering med koppartryck. Ytterligare sex år senare, övergick fabriken till att producera efter engelsk modell.
Man anställer en engelsk verkmästare och arbetskraft. Iochmed bytet till engelska tillverkningsmetoder börjar man använda ankaret som kvalitetsstämpel på föremålens bas. Även dekoren var engelsk om än med försvenskade drag. Tallrikarnas bräm dekorerades med förkärlek i blått genom koppartryck med bl a lotus och anemoner. I tallrikens spegel användes bl a Gustaf Söderbergs Kongl.
Lustslotten i Sverige och Utsigter af Stockholm, som förlagor. Under och talet tillkom fler modeller, dekorer och dekormetoder som gav produktionen stabilitet och bredd.
Gustavsbergs Porslinsfabrik
Benporslin består av kaolin, benaska och kvarts, och är ett mycket kantfast och starkt material. De stora utställningarna blev de framväxande industriernas mötes- och uppvisningsarena och man satsade mycket på stora praktpjäser och på att visa maskinernas förträfflighet. Produktsortimentet från fabriker som Gustavsberg speglar stoltheten över industrialismens förträfflighet och man reproducerade historiska stilar i nostalgiska stämningar.
Stilimitationen är synlig i bl a Parianfigurema som imiterar vit marmor men även i hushållsporslinsproduktionen som tex dekorerades med nyrokokoblommor och kyrkliga eller romantiska motiv.
Konstbok | Gustavsberg
Under ~talet angavs för första gången servisdekorernas namn i priskurantema. Gustavsberg började även sälja hela serviser för 12 till 24 personer. Industrialismen hade skapat en burgen medelklass som efter franskt mönster manifesterade sitt välstånd i alltmer påkostade umgängesformer. Han styrde i princip allt som rörde fabriken och samhället i stark patriarkalisk anda.
Under hans ledning växte Gustafsbergs Porslinsfabrik till en storindustri med ett tusental anställda mot slutet av talet. På Världsutställningen i London fick Gustavsberg stark kritik för osjälvständig produktion och dålig smak. För att ge Gustavsberg en egen stil anställdes därför arkitekt Magnus Iseaus och professor August Malmström.
Båda skapade föremål i fornnordisk stil.