Olika huggningsklasser
Vidare har förutsatts att taxeringsresultaten för olika delgrupper av materialet är i statistisk mening oberoende av var— andra. Vid studium av ovanstående tabeller kan man konstatera att någon skill- nad i virkesförråd per hektar — om man i första hand kräver att skill- naden skall vara större än summan av de enkla medelfelen — endast före- ligger i följande fall: mellan kronoskogar och bolagsskogar inom region III av gruppen Norr-.
Av medelfe- lens storlek måste man dock dra slutsatsen att den verkliga skillnaden eventuellt är mycket liten eller ingen; mellan kronoskogar och bondeskogar inom bergslagslänen, där enligt taxeringarna kronoskogarna ha 10,1 mask. Medelfelens storlek är sådan, att skillnaden kan betecknas som sannolik; mellan kronoskogar och bondeskogar inom smålandslänen, där kro- noskogarna enligt taxeringarna ha 11,1 mask.
Skillnaden är sannolik; mellan kronoskogar och godsskogar inom smålandslänen, där taxe- ringarna visa 9,9 mask. Skillnaden är sannolik; inom smålandslänen, där enligt taxeringarna bolagsskogarnas förråd ligger 13,0 1n3sk. Liksom ifråga om bergslagslänen kan skillnaden anses som sannolik; Original mellan bolagsskogar och godsskogar inom smålandslänen, där uppskatt- ningen givit 11,8 m3sk.
Skillna- den är nästan sannolik. Fördelning av arealen på slutenhetsgrader Även om de konstaterade skillnaderna ifråga om medeltal av virkesförråd per hektar i den »standardiserade» delen av det producerande virkesför- rådet i allmänhet äro tämligen små, kunna dylika medeltal vara härledda ur ett ej fullt enhetligt material bl. Samma virkesförråd per hektar kan erhållas dels som medeltal av täm- ligen jämnt slutna bestånd, dels som medeltal av överslutna bestånd och starkt utglesade.
Se sammanställning av flera områden eller fastigheter
Bergslagslänen : Tabell 16 Värmlands, Örebro och Västmanlands län —52 års tax. Bedömningen av slutenhetsgraden måste trots att den är förankrad i en tabell betraktas såsom starkt beroende av det subjektiva omdömet. Vissa mera påtagliga skillnader kunna konstateras. Kronoskogar i region I ha det markant höga procenttalet 29 för slutenhetsgraderna 0,3— 0,5. Mer än hälften av arealen ligger dock inom slutenhetsgraden 0,5.
Skogsrådgivning
Den låga medelslutenheten motsvaras endast av något lägre förråd jfr sid. Däremot framträder ett påtagligt samband mellan bolagens högre förråd inom region III och det höga procenttalet 46 för slutenhetsgrader 0,8 och däröver. På samma sätt svarar mot bondeskogarnas lägre förråd inom små- landslänen det låga procenttalet 38 för slutenhetsgraderna 0,8 och däröver samt det höga talet 12 för slutenhetsgraderna 0,3—0,5.
Då ju endast en del av materialet ingår i redovisningen, kan man fråga sig om denna del är representativ för hela materialet.
För värdering av skogs- och lantbruksfastigheter
Nedanstående sam- manställning visar en jämförelse mellan i ovanstående redovisningar angi- ven medelslutenhet och den som gäller hela materialet för skilda områden och ägarkategorier. Tabell Medelslulenhet å hela arealen a , och den specialbearbetade arealen av ung och medelålders skog b Kronoskogar Bolagsskogar Bondeskogar Godsskogar Område a h a h a h a b Norrland och Kopparbergs län Region I Virkesförrådets fördelning på grovleksklasser Virkesförråden per hektar äro enligt 5.
Om slutenhetsgraden icke genom plötsligt. Tabell 19 visar virkesförrådets relativa fördelning på grovleksgrupper 0— 14,9, 15—24,9 och 25 cm och däröver för skilda ägarkategorier inom de olika områdena. Sammanställningen avser samma standardiserade material som i 5. Den procentuella fördelningen visar i allmänhet stor samstämmighet mellan olika ägarkategorier inom ett och samma område.
Kronoskogar inom region I ha emellertid en i förhållande till de båda övriga katego- rierna påtagligt högre procent grovskog. Detta skulle kunna ha samband med att kronoskogarna åsatts lägre slutenhet. En motsvarande företeelse kan spåras beträffande det relativt höga pro— centtalet 26 för grövre skog å godsskogarna i bergslagslänen. Om sagda förhållande äger giltighet verifieras slutenhetsbedömningen av den i tabellen konstaterade avvikande grovleksfördelningen.
Kvalitetsegenskaper En viktig egenskap hos det virkesförråd som redovisas är dess kvalitets— egenskaper. Då kvaliteten i hög grad är beroende av trädens ålder och på Vilken mark de växa, har jämförelse gjorts på samma standardiserade ma— terial, som tillämpats vid redovisning av virkesförråd per hektar. Undersök- ningen avser endast tall. Kvalitetsbedönmingen inom Norrland och Kopparbergs län avser träd över 20 om vid brösthöjd.
I princip avser bedömningen nedre stamdelen intill en höjd av 5 m.