Estetiska lärprocesser förskolan
Jag vill börja år med att förklara varför jag skriver denna blogg och varför det är så viktigt. För att besvara rubriken återupprepar jag ett citat jag använt i ett tidigare inlägg The sky has no limits — vi hänger på. Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskap är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg och föder utveckling. Einstein, Jag utvecklar Einsteins citat genom att koppla samman med vad jag ofta återkommit till nämligen Vygotskij som i Fantasi och kreativitet i barndomen menar att fantasi och kreativitet är en förutsättning för att skapa förändring.
Det här betyder för mig i mitt arbete på förskolan att det är av största vikt att erbjuda estetiska lärprocesser därför att det möjliggör för barnen att använda fantasi och främjar ett lärande som är multimodalt. Barnen är vår framtid brukar det sägas och då måste vi uppmuntra dem till att se olika möjligheter för att därmed nå en djupare förståelse och föra utvecklingen framåt!
I Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande beskriver Jederlund hur den fonologiska medvetenheten språkljud och prosodin språkets ljudegenskaper främjas genom musik hämtat från inlägg Du glömde unicornvatten.
Estetiska lärprocesser
Detta har jag beskrivit tidigare och det blev i synnerhet tydligt i mitt arbete med de yngsta barnen på förskolan. Jag har vid ett flertal tillfällen upplevt hur en del barn upptäcker språket genom sången och vågat prova nya ord, laborera och undersöka. När det gäller arbete med ett normkritiskt förhållningssätt har jag i inlägg Att dansa vattenmolekyler som sedan blir en sång lyft hur Skolverket beskriver hur dans kan vara ett sätt att arbeta med genus och på så sätt skapa ett klimat som inte är könskodat.
I och med att jag följt ett antal barn från att de varit 1 år till nu, när de är 5 och 6 år har jag kunnat bedriva en egen studie i hur arbetet med estetiska uttrycksformer påverkat dem. Eftersom jag hållit i detta arbetssätt från att barnen började förskolan hoppas jag kunna skönja något slags resultat. En sak jag tydligt ser är att det inte är någon skillnad i kön när det gäller viljan att dansa till olika sorters musik.
Varför estetiska lärprocesser?
Sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lärande har jag beskrivit ovan och jag skulle nu vilja visa vikten av sambandet med hälsa. Jag ser god hälsa som en förutsättning för lärande i och med att det kan vara svårt att lära om en inte mår bra. I inlägg Estetikens kraft skriver jag om tidningen Förskolan nr 5 som innehåller en artikel där det beskrivs hur det ångestdämpande hormonet oxytocin frigörs när vi lyssnar på musik, likaså signalhormonet dopamin som ger oss ett välmående samt att stresshormonet kortisol kan sänkas vid musiklyssnande.
Många gånger tycker jag mig se en tillfredsställelse i hur ett barn exempelvis kan gå in helt i skapandet av en teckning, sjungandet av en sång, lekandet som kan kopplas samman med drama eller i glädjen att få dansa.
Naturvetenskap – estetiska lärprocesser
Personligen hämtar jag även själv kraft och ibland tröst i estetiska uttrycksformer. Nu var min tanke att intervjua barnen på förskolan om vad de anser om estetiska uttrycksformer men som vanligt när jag går in med en kanske lite för ambitiös tanke blir gensvaret inte riktigt det jag förväntat mig…När jag ställde mina frågor som jag hoppades kunna få svar på om varför det är viktigt med estetiska uttrycksformer blev det tyst, väldigt tyst till en början och barnen var måttligt intresserade av att svara.
Det låter spännande och rockigt. Jag tycker om musik men jag kan inte förklara varför.
Jag tycker faktiskt om musik, jag gör det! Gör så många kroppsrörelser. Jag älskar att dansa!
Estetiska lärprocesser i förskolan
För att min kropp känns så kul! En gång gjorde jag en fjärrkontroll till min pappa, jag ritade och klippte, det var jättekul! Det är bra att det finns för om man önskar något så blir det lite bättre av att använda fantasi.