Kvinnojour historia

Kvinnojourens historia på Kvinnohistoriskt museum

Kvinnojouren släpper boken Omsorg till döds De har tillsammans skrivit 3 böcker om kvinnojouren i Umeå. Omsorg till döds, Bryt tystnaden om sexualiserat våld mot kvinnor och barn och Tystnaden är bruten — ta ansvar.

Sveriges första kvinnojourer — en trygg plats från mäns våld.

Kvinnohistoria genom tiderna.

De första svenska kvinnojourerna startade under i Stockholm (Alla Kvinnors Hus) och i Göteborg (Kvinnohusets krisjour, som sedan ändrade namn till Kvinnojouren Ada).

Kolla igenom en modern lärobok i historia och gör en uppskattning av hur stor andel av de människor som omnämns med namn som är kvinnor.

Titlarna på böckerna berättar något om hur kvinnojourens idéer utvecklades under den tiden. Vi får möta två kvinnoliv som tog lite olika vägar och som möttes på bestämda punkter.

Tjej- och Kvinnojouren Nordvärmland upphör

De kommer att resonera om vad som får kvinnor att gå samman mot alla odds, motstånd och stöd de fick på vägen samt egna insikter från den tiden. Gunilla Nordenfors är född i Kiruna och Umeåbo sedan ungdomstiden. Hon har varit allt från fritidsledare, städare och fackligt aktiv i den berömda städerskekampen i slutet på talet, utbildad journalist, författare och en aktiv kvinnojourskvinna under hela jourens verksamma tid i Umeå.

En riktig veteran.

Maria bodde på kvinnojour: ”Som ett fängelse”

Agneta Lundström är född i Umeå och har varit lärare, specialpedagog och senare lärarutbildare på Umeå universitet. Nu är hon forskare om lärare och konflikthantering i skolan. Under jourens första 10 år var Agneta aktiv i kvinnojouren. Tid: Där finns bland annat berättelser om Kvinnohusockupationen och uppstarten av en Kvinnojour i Umeå.