Storhjärnan bild

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. Hjärnbarkens position i hjärnan Tvärsnitt av ytskiktet i storhjärnan på en makak. Hjärnbarken är markerad med mörkviolett. Ej att förväxla med hjärnbalken. Hjärnbarken cerebrala cortex, cortex cerebri eller bara cortex är det yttre skiktet av storhjärnan , en del av hjärnan som finns hos alla ryggradsdjur.

Det omtalas ofta som grå substans , men i en levande hjärna är den snarare rosa — ordet "grå substans" kommer ifrån att en icke levande hjärnbark blir grå då den lagras. Grå substans består främst av nervcellskroppar medan den vita substansen huvudsakligen består av myeliniserade axon som sköter kommunikationen mellan nervceller. Den mänskliga hjärnbarken är veckad och ungefär 3—5 mm tjock.

Hjärnbarken är involverad i många av de mer komplexa funktionerna i hjärnan, som minne , uppmärksamhet , tänkande och språk.

Hjärnans delar

Hjärnbarkens lager [ redigera redigera wikitext ] Hjärnbarken har ett yttre lager av grå substans som innehåller nervcellskroppar med utskott och innanför detta vit substans, som bara består av utskott. Den grå substansen är några millimeter tjock och omfattar sex olika lager från ytan till vit substans: Lamina molecularis, består till största delen av parallellgående fibrer axoner och dendriter.

Antalet nervceller är litet och de består mest av kornceller. Dock finns en del gliaceller.

Så fungerar hjärnan

Lamina granularis externa, som framför allt innehåller mindre kornceller. Detta lager, tillsammans med lager nr. Lamina pyramidalis externa, är ett avsnitt, inte särskilt skarpt avgränsat från lamina granularis externa, som innehåller pyramidceller. Dessa har fått sitt namn från sin spetsiga form och är betydligt större än korncellerna. Lamina granularis interna, består av kornceller.

I detta lager så fungerar dessa som så kallade interneuron, med retande och hämmande funktion.

Små hjärnor kan också vara smarta

Lamina pyramidalis interna ganglionaris som innehåller pyramidceller större än de i lager 3. Hos motoriskt cortex syns i detta lager även de så kallade betzka jättecellerna. Lamina multiformis innehåller bland annat spolformiga, fusiforma, celler. Det är där nervcellernas antal minskar avsevärt hos lager III och V som man ser övergången mellan de olika avsnitten.

Vit substans innehåller axoner , dendriter , gliaceller och blodkärl. Gyrus och sulcus [ redigera redigera wikitext ] Gyrus och sulcus. Hjärnbarken är veckad hos alla högre däggdjur. Detta skapar vindlingar som kallas gyrus plural: gyri , och fåror som kallas sulcus plural: sulci. Denna veckning ökar den totala arean av hjärnbarken. Man har sett att åldrande leder till vidgning av fårorna sulci , till följd av minskade vindlingar gyri , detta korrelerar också med den nedgång i kognitiv förmåga som följer normalt åldrande.

Lober Hjärnans olika lober insula ej i bild. Hjärnbarken delas vanligen in i två hjärnhalvor hemisfärer. Dessa delas in i fyra eller fem lober:.

  • Sjukdomar i hjärnan Hjärnan består av storhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan.
  • Hjärnstammen Den förbinder storhjärnan med ryggmärgen.
  • Hjärnans anatomi och funktion Storhjärnan (cerebrum, telencephalon) är den största delen av hjärnan och utgör ungefär 90% av dess vikt.
  • Lillhjärnan funktion Storhjärnan (även cerebrum eller telencephalon) är en del av hjärnan och därmed det centrala nervsystemet hos ryggradsdjur.


  • storhjärnan bild